Utedagar

En stor fördel med att vara ett föräldrakooperativ är möjligheten att ge barnen en unik förskoletid. Tack vare att en grupp föräldrar är med och skjutsar får våra barn vara med om spännande utflykter en dag i veckan året runt. Utedagarna är förlagda till exempelvis Ulleneskogen, Hornborgarsjön och olika vattenmiljöer vid bäckar och dammar. Barnen får en nära relation till djur och natur och får följa hur dessa påverkas av de olika årstiderna. De får exempelvis se hur vattnet förändras av kylan och ändrar form till snö och is och vi samtalar kring varför det finns fler insekter och djur under vissa årstider än andra. Naturdagarna följs alltid upp med hjälp av bild, kommunikation, skriftspråk och matematiskt tänkande. Barnen får möjlighet att uttrycka sina upplevelser med hjälp av de ”100 språken” som till exempel skapande, drama, musik, rörelse, bygg och konstruktion.


Unika upplevelser för alla sinnen 
Utedagarna är anpassade efter åldersgrupperna på förskolan. De yngre barnen vistas i den vilda delen av vår utegård eller på bergssluttningen och i närområdet, medan de äldre barnen åker bil till platser längre bort. Då barnen är ute varje vecka och ofta återkommer till samma platser om igen får de en unik möjlighet att med alla sina sinnen verkligen uppleva naturen och det som händer där. Personalen tar tillvara på det som barnen visar intresse för och spinner vidare på detta och barnen möts på sin nivå i ett samtal utifrån deras förutsättningar. I takt med att språket och förmågan att föra resonemang utvecklas hos barnen kan pedagogerna vidareutveckla samtalen och ju äldre barnen blir desto lättare blir det att fördjupa sig vidare i upplevelserna barnen fått. Utedagarna är även kopplade till Grön Flagg-projektet.
 

Sniglar i fokus för de små
Vi har till exempel arbetat med kretsloppet som tema. Att löven faller på hösten är ett väldigt konkret exempel på en del av kretsloppet som är tydligt även för de yngsta barnen (0-2 år). Vi frågar oss vart löven tar vägen. På våren är de ju inte kvar på samma sätt. De yngre barnen hade under en tid snigeln som projekt och i samband med detta har vi pratat om att sniglar äter löv och på så vis blir de vissnade löven mat till snigeln som på sitt sätt är en del i kretsloppet. Snigelns bajs blir sedan en del av näringskedjan och så vidare.


Maskar en del av kretsloppet
Mellanbarnen (3-åringarna) har självklart också utedagar och de går längre upp på berget. De har arbetat mycket med maskar och deras roll i kretsloppet. De har dels studerat maskarnas liv på utedagarna men även arbetat vidare under uppföljningstillfällena dagen efter på förskolan, då de pratat ytterligare om masken och dess liv. De har tagit in maskar i ett akvarium med jord, mat och annat de behöver, för att på nära håll kunna studera hur maskarna beter sig.


Spännande naturupplevelser i skiftande miljö
De äldre barnen (4-5- åringarna) besöker återkommande platser som ligger betydligt längre bort från förskolan. De upplever där hur kretsloppet varierar och ser lite olika ut beroende på naturtyp: skogsmiljö, bergsmiljö, vattenlandskap med mera. Ofta följer vi upp intressanta händelser i flera dagar efteråt. Vi utgår från barnens värld och det de upplevt och brinner för. Till exempel så vistas ju barnen i skogar där kretsloppet får sköta sig själv. Faller ett träd ligger det där tills det har försvunnit. Barnen upplever träd i alla delar av dess kretslopp. Barnen har påpekat för oss att en del träd som ligger ner är alldeles mjuka. Pedagogerna problematiserar detta och diskuterar vidare tillsammans med barnen. Under lek och samtal når man fram till att trädet håller på att förmultna och med hjälp av olika organismer blir det till slut jord igen och näring för nya träd. Likadant är det med döda djur vi hittar, spillning, växtdelar och så vidare.

Med de äldre barnen drar vi det hela ett steg längre genom att diskutera kretsloppet globalt sett. Vad händer i andra naturtyper världen över och framförallt vad händer när vi människor rubbar kretsloppet på olika sätt och stör den naturliga rytmen. Vi har också åskådliggjort förloppet med klimathotet och vad som egentligen händer om isarna vid polerna smälter. Vi har på nära håll upplevt översvämningar i de marker vi vistas i och isen och kylan har varit påtaglig. Vi försöker att knyta ihop det lilla och nära till det stora långt borta. Vi vill upplysa barnen om vad som händer och ge dem kunskap om och vilja, lust och tro på att de har möjligheter att förbättra livet här på jorden!
 

Egen köksträdgård och grönkompost

Samtliga åldersgrupper har på olika sätt odlat, både inne i krukor och ute på gården, och på så vis fått följa processen från frö/lök till färdig planta till död/ nedbrytning och jord (då i vår grönkompost på gården). Vi har diskuterat vad som behövs för att frön ska kunna gro och växa och tittat på vad som händer om förutsättningarna rubbas. Vad händer till exempel i krukan som inte vattnas, inte får ljus, där fröna får ligga i sand istället för jord och så vidare. 

Tillsammans har vi haft en skördefest då barnen fått använda sig av allt de odlat och sett hur det kan komma oss människor till del och ge oss näring. I och med detta får vi möjlighet att prata om vad maten tar vägen när vi ätit den och så vidare. Det som inte går att äta läggs på komposten och blir till ny jord. Samtliga barn deltar även, beroende på ålder och förutsättningar, aktivt i skötseln av trädgården och följer ju i och med detta också kretsloppet och förändringarna utifrån årstiden. På våren sår vi och skapar förutsättningar för liv, under sommaren underhåller vi och rensar, på hösten vissnar allt och vi beskär och lägger på komposten och på vintern väntar vila för växtligheten.
 

Förskolan Fölungen, Danska vägen 64, 521 32 Falköping. Tel: 0515 - 145 55

Sidan utvecklad av Bravomedia. Logotyp och illustrationer av Weronica Darius.